- Framsida
- Användningsområden
- Bottenbjälklag
- Ventilerat bottenbjälklag
Ventilerat bottenbjälklag
I en trossbotten som konstrueras på platta med hålrum är det bäst att installera Finnfoam-isoleringen utanpå plattan. På så sätt minimeras köldbryggorna och konstruktionen är brandsäker. En eventuell golvvärme är också energiekonomisk, eftersom konstruktionen gör att golvvärmen reagerar snabbt på förändringar i utomhustemperaturen och energi inte går åt till att värma upp plattan.
När ett ventilerat bottenbjälklag byggs med platta med hålrum eller träbjälkar är det mycket viktigt att installera värmeisolering med hög ångresistens i botten på hela krypgrunden mot marken. Utanpå Finnfoam installeras 10–20 cm sand för att hålla isoleringen på plats och underlätta passage i krypgrunden.
Detta förbättrar avsevärt trossbottnens fukttekniska egenskaper, eftersom tiden på våren när kondensbildningen är hög blir kortare eftersom krypgrunden snabbt värms upp. Dessutom förhindrar Finnfoam att fukt från marken tränger in i bottenbjälklaget.
Finnfoam trossbottenisolering
Direkt på Finnfoam kan man bygga ett plankgolv som fästs i trälister. Mellan Finnfoam och golvplankan installeras t.ex. ett filtertyg som stegdämpande skikt. FL-K600 210 mm isolering har ett färdigt listspår. |
Med en enda installation fås vindskydd, isolering, "korsskålning", ångspärr och gjutform. Isoleringstypen i konstruktionen är FI-K600 210mm. |
Finnfoam Oy har utvecklat en speciell isolerskiva för ventilerade bottenbjälklag som också kallas trossbotten. Finnfoams höga kompressionshållfasthet (200–700 kPa eller 20–70 t/m2) och styvhet gör det möjligt att förenkla trossbottnens konstruktion. Trossbottnen blir snabbt färdig och man kan gå på den direkt efter installationen vilket minskar det riskabla balanserandet på reglarna. P.g.a. Finnfoam-värmeisoleringens hållfasthet och vattentäthet kan trossbottnen isoleras först och sedan kan man på stadigt underlag fortsätta med väggar och övre bjälklag. Skivornas fogar tätas med elastiskt PU-fogskum före gjutningen eller efter installation av takunderlaget.
I ett arbetsskede får man på några minuter till stånd ett ventilerat bottenbjälklag, all behövlig värmeisolering, vindskydd, ångspärr och gjutform. De få arbetsskedena gör installationsarbetet extremt kostnadseffektivt.
Ovanpå Finnfoam trossbottenisolering kan man också direkt gjuta en betongplatta, som innehåller golvvärme med vattencirkulation och annan nödvändig teknik. Ett annat alternativ är att på trossbottenisoleringen lägga ett plankgolv eller golvskivor som förstärkningsskikt och därefter laminat eller parkett.
Finnfoam-trossbottnens kortvariga bärförmåga är 1700–4200 kg/m2 och den långvariga 800–2000 kg/m2. Bärförmågan är av samma klass som en trossbotten med korsskålning.
Finnfoam-trossbottenisoleringen installeras mellan reglarna från insidan. Isoleringsmaterialet tillåter ±10 mm avvikelse i reglarnas CC-mått. Den täta Finnfoam isoleringen behöver inga separata vindskydd eller ångspärrar. På den starka Finnfoam-skivan kan man gå genast efter installationen. Inget mer farligt hoppande på reglar. Eftersom Finnfoam-isoleringen är vattentät kan man installera den även om yttertaket saknas.
När vattenskador inträffar drar Finnfoam-värmeisoleringen inte åt sig vatten utan torkar snabbt, eftersom fukten inte kan tränga in i isoleringsmaterialets slutna cellstruktur. Också mögelrisken är minimal om torkningen sker snabbt och på alla ytor. Skivornas fogar på insidan tätas med elastiskt polyuretanskum. Skumtätningen kan också genomföras för de yttre fogarna, men det är vanligtvis inte nödvändigt.
Skivornas fogar på insidan tätas med elastiskt PU-skum. Skumtätningen kan också genomföras för de yttre fogarna, men det är vanligtvis inte nödvändigt.
Finnfoams höga kompressionshållfasthet och styvhet möjliggör en enkel, snabb och hållbar trossbottenkonstruktion.
Teori för trossbottnens fuktegenskaper
En fullständigt ventilerad trossbotten, som alltså inte har socklar omkring sig, är den tryggaste lösningen mot radonproblem. Konstruktionen är också fukttekniskt välfungerande. Ventilationsutrymmets temperatur och fukthalt följer helt förhållandena i utomhusluften. När en sockel byggs kring ventilationsutrymmet förändras situationen avsevärt. U-värdekravet för trossbotten på plintar (0,09) är ändå klart högre än för trossbotten med hel sockel (0,17). Av den orsaken görs de flesta trossbottnar med hel sockel.
Markens medeltemperatur ligger mycket nära årets medeltemperatur. Detta märks tydligt i jordkällare, som har en mycket jämn temperatur året om. Jordens relativa fuktighet är alltid 100 %. Dessa två faktorer utgör en fuktrisk som är störst på våren, när ventilationsutrymmet är betydligt kallare än utomhusluften. Den varma luften som kommer utifrån innehåller fukt som vid nedkylning kondenseras på alla ytor i ventilationsutrymmet där temperaturen länge är lägre. Detta kan förhindras eller åtminstone minskas betydligt genom isolering av marken (3 eller 5 cm tjock Finnfoam rekommenderas genomgående). På så sätt kan ventilationsutrymmets temperatur bättre följa utomhusluftens temperatur och kondensering förhindras. Finnfoam stoppar också effektivt fukt som stiger ur marken (vattenånga), vilket alltid sker när jordmånens temperatur är högre än ventilationsutrymmets temperatur eller när ventilationsutrymmets relativa fuktighet är låg. Målet är att hålla fukthalten i ventilationsutrymmet så låg som möjligt.
Exempel A - trossbotten på våren och sommaren:
När jordens temperatur är +5 grader är vattenångans partialtryck ca 8,7 mbar (100 %). Om man vill att ventilationsutrymmets relativa fuktighet är högst 70 % bör temperaturen i ventilationsutrymmet vara +10 grader eller mer (vattenångans partialtryck 8,7 mbar) för att vattenånga inte ska stiga från jordmånen till ventilationsutrymmet. Vattenångan strömmar mot stället med lägst tryck! Finnfoam-värmeisolering på markytan stoppar vattenångan som stiger från marken och hindrar att värmen leds från ventilationsutrymmet till jorden.
För att ventilationsluften utifrån ska torka ventilationsutrymmet och inte tvärtom, måste utomhusluften vara torrare än luften i ventilationsutrymmet. Om ventilationsutrymmets temperatur alltså är +10 grader och den relativa fuktigheten 70 % (vattenångans partialtryck 8,7 mbar) får utomhusluften innehålla högst 80 % fukt och vara +8 grader. Under våren och sommaren för ventilationsluften alltså lätt in mera fukt i ventilationsutrymmet eftersom utomhusluften är varmare än luften i ventilationsutrymmet. Finnfoam-värmeisoleringen hindrar värmen från att gå ner i jorden. Då stiger ventilationsutrymmets temperatur snabbt till nära utomhusluftens, och den relativa fuktigheten i ventilationsutrymmet sjunker.
Exempel B - trossbotten på hösten och vintern:
Kall luft torkar effektivt konstruktionerna. Vattenånga från utomhusluft med en relativ fuktighet på 90 % och temperaturen -10 grader har ett partialtryck på endast ca 2,6 mbar och en fukthalt på 1,8 g/m3. När denna luft i ventilationsutrymmet värms till +1 grader är fukthalten redan 3,5 g/m3. Partialtrycket är 4,6 mbar när den relativa fuktigheten är 70 %. Om jordens temperatur är +5 grader är vattenångans partialtryck i jorden 8,7 mbar. Från jorden transporteras då vattenånga med en kraft på 8,7–4,6 = 4,1 mbar. En tät Finnfoam-värmeisolering hindrar vattenångan från att komma in i ventilationsutrymmet!